Save me..

Jaha, ännu en ny vecka är här. Jag sitter vid datorn och helt plötsligt slår det mig att ännu en vecka av 2009 har passerat. Helt galet vad tiden går fort. Jag hinner inte med.. Jag är åter brunett, trivs med den färgen och har insett att jag borde vara brunett och inget annat. Nåväl, vi får se vad jag får för infall om några månader. Kanske rosa? Hur som helst så vill jag ha sommar och sol nu. Jag vill återfå den bruna ton som jag en gång brukade få om somrarna. Jag vill bada, bada, bada och njuta av all grönska. Jag vill fira midsommar någonstans i Dalarna, där midsommar är som bäst.. Nä, någon sommar blir det inte än på ett tag att döma av snön som envist faller tätt utanför mitt vardagsrumsfönster.

Idag är det stängningsdags på Donken med världens bästa kollegor: Farre och Johanna. Vi har allt annat än tråkigt när vi jobbar ihop och är rena dreamteamet. Tyvärr hinner jag troligtvis bara komma till jobbet innan jag vill åka hem igen.

Idag lyckades jag få min älskade sambo att kolla på The Notebook (som är en av världens bästa filmer kan tilläggas!) med mig. Ni anar inte hur svårt det är att se en romantisk film med honom. Han vill ha Rambo och skjuta pang pang, slagsmål och massa blod. Jag vill ha kyssar, romantiska melodier och vackra vyer och snygga människor. Med andra ord är vi helt olika. Lik förbaskat så sa han efter filmens slut att den faktiskt var rätt bra. Ett erkännande. Ahaa! Nu har min behandling börjat. Snart sitter vi där och tjuter båda två..

Kära dagbok

Jag lider av lite stresssymptom. Jag lider av lite deppighet. Jag lider av känslomässiga kval. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra? Jag börjar bli rädd. Jag börjar tveka och bli osäker på vad som är rätt och vad som är fel.

Kollade på filmen Dagboken, ellet The Notebook som den heter på engelska. De är helt superbra. Jag kan inte låta bli att trollbindas av hela historien och gud vad jag gråter. Halva filmen. Glassen i skålen som jag åt ur ersattes ganska snabbt av en pöl tårar. Jag är inte överkänslig av mig till och från, och jag kan inte låta bli att gråta till filmer. Och Ryan Gosling, är inte han mannen alla vill ha så säg?.. Hujedamig. Tacka vet jag filmhunkar.

Ska avsluta för kvällen, är jobb som gäller imorgon. Jag längtar inte. Inte alls. Snarare tvärtom. Men jag måste, pengar är ju allt nu för tiden. Så tack och godnatt, over and out för ikväll. Tror jag..