Rysskyla

Nu minsann, börjar det likna något. Snart är vi nog under -30, vilket är rätt så ovanligt ändå. Huh. Jag sover med mössan på inatt, utran tvekan. Kanske borde fixa hästmössor också, för de små liven fryser nog en del de med.

Har börjat läsa en Fan Fiction-berättelse som heter Wide Awake. Faktiskt riktigt bra. En twistad version av Twiligt, och jag gillar den skarpt. Den är rå. Helt barnförbjuden om man tänker på språket. En del svordomar vill jag lova, men det är så väl anpassat i storyn att det bara blir ännu mer edge på storyn. Många plus från mig!

Imorgon ska vi på begravning för vår käre farmor Maj. Håller på att fixa det sista inför dagen då hon får sin sista vila i skogskapellet i Falun. Vett och etikett måste man ju tänka på när man klär sig inför en begravning, så nu går vi igenom vad man kan, och inte kan, ha på sig.

Jag har faktiskt aldrig varit på en begravning förut, och då har jag ändå levt i över 20 år. Kan ni förstå det? Usch, jag antar att det kommer bli superjobbigt nu när man blivit så gammal. Det blir mer påtagligt. Men allt för farmor. Jag vet att hon ville att vi skulle gjädjas åt tiden vi fått med henne, inte sörja över tiden vi nu förlorat. Hon är på ett bättre ställe, och har inte längre några plågor, det är det viktigaste.

Over and Out//

Sen kväll

Rent tekniskt så är det ju Onsdag idag. Jag borde avsluta min Tisdag först med att sova lite. Men nej, det är jag kanske lite för rastlös för.

Katten ligger här bredvid mig och kurrar som aldrig förr. Mysigt att få sällskap i sängen då jag är gräsänka ikväll. Wilma får helt enkelt vara Jockes ersättare för natten. Varm, hårig, högljudd. Man kan nästan tro att det är Jocke själv som ligger här ändå..

Blev ingen Diagnos: Duktig under Tisdagen, sorry. Kommer ta igen det dubbelt imorgon. Ska bli mer än -30 grader, så vänta er en del blogguppdaterande under dagen.

Var ute och gick med hästarna en sväng i kylan under kvällen som varit, och då var det kanske -23 grader eller liknande. När vi kom tillbaka till stallet efter kanske 20-30 minuter så hade hästarna isproppar i näsorna och jag och systeryster såg ut som något tagen ur en Lady Gaga-video. Ögonfransar, hår och ja tillochmed den lilla mush man har under näsan var helt vit av is. Den fukt man andades ut satte sig tydligen på de väl valda ställena och frös fast. Vi höll på att garva ihjäl oss när vi kom tillbaka till ljuset utanför stallet (då det är nästintill bäcksvart där vi gick..) Ja nu vet man med säkerhet att man INTE passar i grått hår iaf. Huga!

Godnatt.
Over and Out//