Ibland så..

Med kaffet i magen och kakan kvar i munnen är kvällen räddad. Har varit en händelserik dag idag. Var och hämtade två balar silagehö a la 650 kg/styck till hästarna. Fastnade i backen upp från bonden och fick lov att ta hjälp av bonden med familj för att ta oss upp hela vägen. Trodde ett tag att vi skulle ramma bondens grisstall (svinstia om man föredrar det ordet) så jag och syster satt mest och hade panik i baksätet. Tog oss dock upp helt intakta och höll oss i det skicket hela vägen hem. Typ..

Väl hemma skulle vi få av balarna från släpet, vilket i sig var ett helt eget äventyr. Gick bra även det till slut. En del delade meningar längs vägen, men ingen blev mosad tack och lov.

Sen skulle vi öppna en av balarna och ta in lite smakprov åt hästarna. När balen var öppnad insåg vi att allt var stelfruset, vilket innebär att vi måste bära in säckar för upptining i stallet. 315 vändor senare hade vi fått in kanske åtta hösäckar, räcker väl till imorgon. Sen måste vi börja om och dra loss höet, lägga det i hösäcken, bära in, gå ut igen, dra loss hö, lägga i säcken, bära in.. Ja du fattar.. Inte något att göra utan vantar, det kan både jag och syster gå i god för.

Vi kan i alla fall glädjas åt att hästarna tyckte det smakade hallontårta om hösilaget och inte smutsiga strumpor. Återstår att se hur mycket rännskita det blir senare..

Imorgon ska vi ut och testa om det är bra sparkföre. Verkade vara perfekta förhållanden idag, men vi fick ju fullt upp med annat så att säga, så vi hann inte riktigt.

Dags att jäsa framför tvn en stund innan det är dags för lite hästpyssel i stallet.
Over and Out//